Jag har tänkt göra detta ett tag innan jag fick frågorna, det är nämlien så att två personer har frågat mig om Biancas poblem, och det fick mig ännu mera motiverad till att berätta hur det är och hur det har varit.

När vi hämtade hem Bianca som valp ca 9veckor, var hon liten och söt, till och med mindre än Troy. Jag var jättelycklig, jag hade fått en valp, som jag velat ha det i evigheter. Men redan hos Biancas "uppfödare" så blev det problem, Bianca hade aldrig haft koppel på sig, ett litet katthalsband hade hon haft för att de skulle veta vem som var tingad och inte. Så Bianca potesterade högljutt när hon fick koppel och halsband på sig, genom att sätta sig ner. Men vi gorde ingen större sak av det, lätt som hon va så bar vi henne. Bilen lät hon och klättrade lite men det gick snabbt över. Där kom däremot problemen när hon blev större, med klagande i frm av pratande och pipande.

Men det är en annan sak, redan första promenaden märkte jag av problem, bilar och cyklister, folk var jätteläskiga, men satte man sig ner på huk så kröp hon gärna upp i famnen ett tag tills man kunde gå vidar, korta promenader där man ibland blev buren när man va så liten. De promenaderna va inga större problem när hon va liten och söt. Men månaderna gick, jag försökte desperat att få henne att gå i koppel. Då var möten och sånt inga större problem.

Problemen har nog kommit på senaste tiden, runt när vi gic första unghundskursen, då hon började skälla, drog i kopplet och gjorde utfall. Vi gick då kurs med få deltagare och det funkade, vanligtvis på den kursen var vi 2st ibland 3st. Unghundskursen efter det var värre, större grupp med hundar i olika storlekar, av olika raser och färger, där blev vi förpassade bakom 3 kompostgaller hela kursen och fick jobba på att vara i närheten av andra hundar utan att skälla, och kunna koppla av.

Jag vet egentligen inte när hennes problem kom upp till ytan, jag tror att det kom i samband med hennes könsmognad för när hon sedan löpte blev dessa problem 100% värre på det så slutade hon dessutom att äta. och vi hade ett himla sjå med att hitta ett foder som passade för att inte tala om godis till träning.

Men efter löpet forstatte vi tappert med att skvallerträna utan någon direkt framgång, då kontaktade vi hundpsykolog, som kom ut till oss, gick en promenad med Bianca och mig för att se hur hon reagerar, och utifrån det och en del pratande så har vi nu fått order om vad vi ska göra och det är där jag sitter idag.

Med att planera varje dag in i minsta detalj när det gäller Biancas träning, vi har 1månad på oss och vi får inte misslyckas med hundmöten, sen har vi bligatorisk anmälan på en Hundmöteskurs där vi kommer vara 3-4 hundar och sedan från gång till gång kommer det att lånas in andra hundar att träna på. Men med värmen i hjärtat av att hon inte är en omöjlig hund och att hon om några år ev kommer kunna möta hundar på en cykel och gångväg kämpar vi på.

Vi började med att klickerträna lite nostarget med min targetpinne, vilket går väldigt bra, tränar henne att dutta på den lilla färgtejpen i änden på olika platser för att sedan kunna använda den att peka på saker hon ska nudda.

Promenad som invigdes med 10min balasträning, där vi attakerade lekplatserna, finns inge bättre ställe än att träna balan på. Gungor, rutchkanor ja det finns mängder om man har en rolig lekpark vill säga.

körde 1min på 10 olika ställen så det blev inte 10min på engång, vi hann med ett hundmöte innan vi va klara med balansträningen. På riktigt långt håll så hon t lungt och sansat sina godisar som jag matade i henne på skalan jag fick att bedömma md va det nog 1½. Vi går vidare och kör backträning, att stå stilla å olika håll 30sek i en backe för att räna benen. Går vidare och kr det sista av balansträningen med glädje, mycke beröm och godis.
När balansträningen är avklarad är det dags att gå hem, lte fundersam blev jag över hur vi skulle gå eftersom vägen jag ville gå innehåller cykel och gångväg vilket är totalföbjudet. Men väljer en annan väg och är glad att jag gjorde det för där kommer nämligen hundmöte nr 2 men innan det så hann vi skritträna 1min. Hundmöte nr 2 var en Volpino Italiano valp. Från ingen stans, men jag va snabb att börja mata henne och backa så avståndet blev större vilket hon snabbt uppfattade och slappnad av dock bet hon hårdare en 5a kanske vilket betyder att stressen gått upp, men det kan jag förstå och det va helt och hållet mitt eget fel. Men efter en hel del godis var det värsta över och vi kunde lungt gå hem.

På grönområdet hade någon nyligen varit ute med hund märktes på Bianca så började mata, valde att ha henne på minhögra sida då jag inte litar på hunden i huset vi gick förbi. Men det öste sig snabbt ch hon bet inte så farligt en 2a kanske.

Så det var dena promenad, måste säga att det känns väldigt lyckat

En av sakerna hon fick balansera på.